Young and wild and free


Heej mitt vinterland, nu är jag häär... Typ så känns det! Jag som trodde att vi hade mycket snö i sthlm, blev fan chockskadad när jag och bror körde hem från tågstationen i söndags - det tog ju aldrig slut liksom!

Vi hade världens mysigaste och lugnaste julafton igår, jag och fina familjen. Vakna, fika, dela ut julklappar, kolla sista avsnittet av julkalendern, åka pulka med brorsorna och svägerska, allmänt barnsliga upptåg i snön, Kalle och hans vänner, julbord...

Har fått en hel del fina julklappar, men det finns en som är större och finare än alla dom andra tillsammans, men det är en hemlighet... En sån där hemlighet som man är nära att explodera av lycka, precis vad jag behövde! 2012 har varit ett extreeeeemt jobbigt år, helt kanon om man kollar på jobbsidan av det, men personligen så har det varit ett tungt år. November-December har verkligen satt en guldkant, lagom sådär till slutspurten.

Men nu är det juldagen: Ikväll blir det fest, fest, fest! Så fort jag bara har lyckas lista ut vad fan jag ska ha på mig så kör vi, all-in med huvudet först. The only way we know how to do it... Jag som inte har varit på förfest innan krogen på - ja, minst ett halvår? - kommer antagligen dras in rätt djupt i dimman. Ingen oro över morgondagen!

Vi ses på Statt gott folk.

Why don't you lay your head down in my arms?

Satan i gatan vilken vecka jag har haft... Flyttkaos och mycket tidiga mornar för att hjälpa Chrille med skolprojekt, i kombination med jobb om kvällarna - inte så konstigt att migränen slog till rätt så hårt i morse! Men snart är allt tillrätta igen. Efter nästan sju timmar i sängen med nerdragna gardiner och en hel del ipren, så känner jag mig åtminstone lite mer levande, i alla fall tillräckligt för lite sällskap i min fina lägenhet :)

The future is just around the next corner

Helt plötsligt är mitt rum helt tomt, sånär på sängen och byrån, och allt känns plötsligt så mycket kallare här inne... Alla spår utav liv, minnen och upplevelser är nerpackade i lådor och väntar på morgondagen! Storebror kommer att hämta alltihop och köra ut till förrådet på Trollesundsvägen, från och med då är jag "hemlös" tills på måndag. Känns så jävla konstigt... Men det ska bli riktigt kul att bli sambo med Emma och Per under helgen, himla tur att man har så fina vänner till kollegor som ställer upp!

Magen kurrar, har haft fullt upp med packningen idag så har inte ens hunnit få i mig någon föda ännu - jag kan det där med prioriteringar här i livet haha. Men sysselsättning är bra, håller andra tankar på distans, krymper ner fokus till det viktigaste här och nu.

Så himla underligt bara... Fast på ett bra sätt!



It's times like these you learn to live again

Har nog haft världens slappaste måndag... Fast det har jag å andra sidan förtjänat efter helgens slit! Sitter i sängen med en enorm matkoma och kollar på Hundtricket, samlar lite krafter för att fortsätta med packningen - bara 21 dagar kvar nu och tiden bara flyger verkar det som. To-do-listorna är långa och det känns som om jag aldrig blir färdig!

Annars då? Livet cirkulerar så gott som 100% kring jobb och flytten, hinner inte med så mycket annat i dagsläget... Finns liksom ingen tid eller ork i reservfacket just nu. 

Då är det tur att man faktiskt älskar sitt jobb och trivs bättre än nånsin!

Jag och finaste Emma när vi körde Halloween på jobbet 

S A T U R D A Y

Är hemma och packar upp efter två härliga dagar med finaste mamsen som varit på besök! Har unnat oss lite födelsedags-lyx lite sådär i förskott... Bott på hotell, ätit gott, skålat i skumpa för att fira min lägenhet och igår bjöd jag henne på en spadag på Sturebadet. Känner mig som en helt ny människa efter några fina dagar av ledighet och nu är jag redo att hoppa in på jobbet igen!

Nu: Möta upp Chrille för att inhandla det sista inför Halloween nästa helg.

There's only one way down this road

Lånelöften, räntor hit och dit, framtidskonton, sparkonton, allkonton, pensionkonton, bolån, fonder, stående överföringar, siffror, siffror, siffror... Är helt slut av all ny information efter mitt möte på banken. Men det är nödvändigt, för nu sätter allting fart! 

Efter mitt utbrott i tisdags så tog jag mig i kragen, mötte upp med mäklaren och startade hela karusellen... Och tur var väl det, för nu är jag så fantastiskt jävla glad! Kan inte riktigt fatta att det här verkligen händer nu... Lyckorus gånger tusen, även om jag inte kommer att slappna av helt förrän imorgon när alla papper är påskrivna. Med den otur jag har haft det här året, så kan ju vad som helst hända och sätta käppar i hjulet.

Kan det inte bara få fortsätta såhär nu? 

V Ä R D E L Ö S T

Efter att ha blivit väckt på absolut sämsta tänkbara sätt, när jag dessutom redan lider av sömnbrist och utmattning, så är jag på riktigt dåligt humör. Är så jävla arg på Stockholm! Eller... älskar fortfarande staden i sig, men bostadsbristen - DÄR har vi något jag hatar med varenda liten cell i hela min kropp. Eller, vilken skillnad det är på kontakten mellan privatpersoner och, låt mig nu få använda bankmän som exempel... Att min kontakt på banken där hemma kan räkna fram heeeelt andra siffror än kontoret här nere, som aldrig har tid att svara på frågor - hade dom haft det så hade jag inte ens behövt vända mig till banken på hemmaplan.

Det kokar i hela kroppen, är så fruktansvärt jävla trött på den här situationen som inte kommer någonstans. 2012 har inte varit mitt år, inte på något sätt över huvud taget. I skrivande stund - nyvaken, orkeslös och helt utan kämparglöd - så vill en del av mig bara ge upp. Säga upp mig och flytta härifrån. Dra till något ställe där man faktiskt kan hitta en lite mer permanent bostad, så att man kan börja leva sitt liv på riktigt och slå lite rot.


Skit-tisdags-fanskap, nu tänker jag fan låta mig få vara arg. Punkt Slut.
fanihelvetespissjävlaskit

- All worn out and nothing fits

- sova tre timmar - morgontrött - fixa, fixa, fixa - tunnelbana - chrille och jonas - bredhagen - gå åt fel håll - kolla på lägenhet - tunnelbana - globen - prata bostadsrätter - dricka en halv cider - mår illa - sömnbrist - spontanshoppa på hm - hastighet 210k/h - hastighet i hjärnan: -0,000k/h - hemma - doftljus - inte ätit på hela dagen - rosta macka - orkar knappt tugga - somnar - vaknar - somnar om - ben&jerrys - Nu.

Över en vecka sedan jag hade en ledig dag. Slut som människa, går i idé.

One of these days

Dags att damma av tangentbordet och skriva av sig lite kanske? Senaste tiden har varit fylld av jobb, jobb och ännu mera jobb... Blev lite utav ett schizofren-pass igår, först servitris i liten och väldigt tajt klänning, för att sen ta över som bartender och dess stängningsrutiner. Trots ett trött huvud så måste jag säga att det var jääävligt roligt att få testa något annat, framför allt med en lite speciellt udda och rolig avslutning i baren! Så det gjorde kanske inte så mycket att jag missade en trip till Uppsala after all...

Vill mötas av nya saker, nya utmaningar... Trampar lite på i samma spår just nu, gillar inte känslan av att livet börjar gå på rutin av sig själv! Hitta en ny hobby kanske? Prova på något nytt? Kanske balett? Vi får se...

Har helt glömt bort vad jag ville få ut i det här inlägget, blev alldeles för distraherad av
Foo Fighters back and forth som rullar i VLC just nu. Mmmm...Taylor Hawkins!
Näe, klockan är halv ett - time to hit the shower and get ready for some hard work work! Snart... måste få dreggla lite till först, hehe.

- One of these days, the clocks will stop and time won't mean a thing.

Nights to remember, echoes of love


En elegi för alla vägar som vi inte vandrat än.

Hela jag bubblar av adrenalin, kärlek och glädje. Har precis kommit hem efter en fantastisk kväll på Grönan med finaste Belle-boo, en fantastisk kväll som slutade med en ännu mer fantastisk artist på stora scenen - Lars Winnerbäck! Försöker finna ord som kan beskriva känslan jag hade i kroppen under hela spelningen... Att få se min absoluta favoritartist live igen, höra låtarna som funnits i mitt liv under så många år, orden som har berört mig så många gånger om och om igen på nya sätt... Dom finaste minuterna var helt klart när han plockade upp den akustiska gitarren och spelade Elegi, helt ensam på scenen - jag erkänner, det kom några tårar från mitt håll då. Gåshuden gick från den nyfärgade hårbottnen och ner till tårna, jag ryser fortfarande...

Att låtar, lika välbekanta som en kär gammal godnattsaga, kan få en människa att hitta tillbaka till en bortglömd del av sig själv... DET är magi för mig. Tack.
 

To get my feet back on the ground

Befinner mig hemma i Söderhamn och försöker landa lite grann i verkligheten igen, det är så lätt hänt att jag glömmer bort hela den biten när jag är i min huvudstads-bubbla. I alla fall så känns det så jävla fantastiskt bra att jag tog beslutet att åka hem den här gången, så otroligt viktigt och välbehövligt. Kan inte säga så mycket annat just nu...

Kanske räcker det med att jag mår bra här hemma och tar vara på varje stund?



The Lazy Song

Söndag, min lediga dag och på schemat står... absolut ingenting! Tanken är just att jag inte ska göra någonting, utan bara ta det lugnt, äta något gott och vila upp mig inför den kommande veckans jobb - show me the money, som Seven skulle ha sagt!

MIdsommarafton 2012 blev riktigt mysig, dock lite ovanlig för min del. Jobbade stängningsskiftet och när allt var städat och klart någon gång efter midnatt, så hjälptes vi alla åt att duka upp en riktig buffé på bord 61, korkade upp en massa dricka och lyssnade på grym musik. Blandade åldrar och nationaliteter, helt fantastiskt gäng. Ramlade inte in genom dörren här hemma förrän sju på morgonen, så behöver jag ens säga att det var ett oerhört slitet crew som jobbade på Hard Rock igår?

Näe, dags att återgå till att inte göra någonting...
Lika bra att passa på, känner jag mig själv rätt så får kvällen ett helt annat slut ändå!

A few honest words, heart to heart

What can I say... Jag börjar bli rastlös. Satt nyss på nattbussen på väg hem till fridhemsplan när jag bara insåg det. Den där kicken jag fick i början är borta. Missförstå mig inte... Jag älskar mitt liv här, mitt jobb, dom som står mig nära, vänner och familj där hemma i norr. Känner mig bara... Ja, just känslan av rastlöshet fyller mig. En sådan där jobbig känsla som man inte riktigt vet vad man ska göra av, eller hur man på något vis ska kunna förändra. Bara ren rastlöshet. I undertryckande panikform. Storstaden som för ett år sedan var min frihet börjar kännas kvävande, helt plötsligt är inte gatorna tillräckligt stora. Helt plötsligt kan jag inte andas lika lätt. Jag vill bara bort, men till vad vet jag inte. Kanske är jag bara en sådan person som jagar efter ruset av nya saker, främmande och spännande platser att forma mitt liv efter... Känns helt sjukt med tanke på att jag ändå är en person med kontroll- och planeringsbehov.

Vet inte riktigt vad jag ska göra, men jag måste hitta någonting för att stilla det här.
Vad som helst, bara jag blir av med det kvävande trycket på bröstkorgen.

B A L I, B A B Y !



Herrejävlar vilken underbar resa vi fick... Har fortfarande inte riktigt "landat" här hemma, utan sitter i min säng lite vimsig och känner av en aning jetlag. Försöker bara att smälta allt liksom. Vi väntade alla sååå länge på den där dagen, helt plötsligt var den där och nu är det över - sen när började tiden gå såhär jävla fort?!

Efter två veckor i ett fantastiskt paradis kan jag säga en sak - jag är kär i Gili island! Skulle kunna bosätta mig där, i en liten bungalow och bara njuta av livet för en period. Där ute existerar ingen tid, press eller stress... Man bara lyssnar på Bobban, eller Jack Johnson, och vågorna. Trafik finns det ingen, bara häst och vagn. Alla är trevliga och bara chillar runt hela dagarna. God mat och billig öl, perfekta snorkelställen. Mmm... Jag börjar smida planer i mitt huvud mina vänner, om ett år är det kanske möjligt.

Idag ska jag bara försöka ta vara på min sista dag i söderhamn, umgås med mina fina så mycket det går. Imorgon bär det av till huvudstaden och på lördag är det jobbdags igen, hej rutiner och gamla spår. Peace

Om

Min profilbild

RSS 2.0